Blomlökodling i samarbete med naturen

Det är vår i luften och jag kör längs de raka vägarna genom Hollands flacka jordbrukslandskap. Jag styr mot kusten och fortsätter över de uppdämda vallarna jäms med vattnet. Jag är förväntansfull och nyfiken, jag är här för att lära mig mer om den industri som Holland förmodligen mest förknippas med, nämligen lökväxterna. Självklart är jag intresserad av de vackra blommorna men framför allt vill jag veta hur de odlas, och ta reda på hur den holländska jorden egentligen mår. Produktionen av tulpaner och andra lökväxter är här enormt stor, men väldigt få driver ekologiska odlingar. Jag hade till en början svårt att hitta en enda entreprenörer som odlade giftfritt, men fick till slut kontakt med Wim Posatema.

Jag passerar många små kanaler innan jag slutligen når fram till gården i Wieringerwerf där Wim driver sitt företag Ecobulbs. Wim gick från att vara ekologisk potatisbonde till en pionjär inom ekologisk odling av blomlökar. Han mötte mycket tvivel när han berättade om sin plan. ”Det är omöjligt” var den vanligaste responsen. Det underliga är hur det kan anses vara omöjligt att odla lökar helt naturligt?

Jag hittar Wim i den stora ladan som han delvis inrett till boende åt sig och sin fru. 1992 var han först i världen med att starta ekologisk odling av tulpanlökar. Fortfarande idag är de bara runt 5 ekologiska odlare i Holland. Varför har det inte blivit fler under dessa 26 år? Helt enkelt för att efterfrågan på ekologiska blomlökar är så liten.

-Människor verkar inte bryr sig om att köpa ekologiskt när det inte är något som ska ätas. Även om det inte förgiftar din kropp så förgiftar det tyvärr vår jord, säger Wim, och jag tycker mig se en uppgivenhet i hans blick.

Medan vi promenerar över gården berättar Wim att endast 3 promille av blomlöksindustrin är ekologisk. 3 promille är skrämmande lite. Mjölkindustrin består exempelvis av 5 % ekologiskt.

-Tittar man på jordbruksindustrin är blomsterlökbranschen, näst efter framställning av bomull, den bransch som använder mest kemikalier. Framför allt liljor besprutas väldigt mycket, säger Wim och förklarar vidare:

-Orsaken är bland annat att de traditionella odlarna vill maxa sina skördar och sätter lökarna så tätt att naturen inte själv kan stå emot angrepp från skadedjur och fukt. Då blir besprutning lösningen.

Wim har mer än väl visat att det går fint att odla ekologiskt, utan bekämpningsmedel. Han säljer sina blomlökar i sin nätbutik. Tidigare levererade han beställningar på hundra tusentals lökar till företag och kommuner men numera är hans kunder privatpersoner som köper små partier till sin trädgård.

Handeln av blomlökar i Holland är en lång tradition som går tillbaka ända till 1600-talet.

-Det holländska klimatet har visat sig passa lökar från väldigt skilda klimat. Vi har inte så kalla vintrar och inte så varma somrar, men framför allt är perioden då de blommar perfekt. Lagom blött och lagom kallt för att de ska kunna ta upp näring ur jorden, förklarar Wimoch tillägger:

-Det fantastiska med vårlökar är att de trots att det är kallt i jorden kan utvinna näring!

Men för att driva på processen ytterligare används i den traditionella blomlöksindustrin konstgödning. Detta slår tyvärr ut den naturliga processen i jorden, vilket gör att man därefter blir tvungen att fortsätta med konstgödning för att ge lökarna näring.

Wim har bokat ett möte åt mig med en man som verkligen vet vad konstgödning och besprutning har för negativ påverkan på odlingsjorden. Vi hoppar in i Wims Tesla och åker till John Huiberts gård en halvtimma bort. John började sin karriär som traditionell blomlöksodlare. All kunskap, om att använda konstgödsel och bekämpningsmedel, han fick på sin utbildning praktiserade han på sin egen gård. Men 2013 blev vändpunkten för John. Hans jord var svag och angreps av nematoder. Efter många försök att få bukt på problemet var hans enda utväg att rena sin jord och tänka i nya banor.

-Jag bestämde mig för att lägga om till ekologisk odling. Men utan kunskap från min tidigare utbildning eller stöd från odlarkollegor fick jag helt enkelt leta efter informationen själv och lära av de som gått före, förklarar John.

Det tog tre år att åter skapa en välmående jord. Under den tiden lärde sig John att odla på rätt sätt för att naturligt kunna hålla sjukdomar och andra problem borta.

-Den största skillnaden från det traditionella odlandet är att lökarna planteras glesare, vilket ju innebär att det blir färre lökar på samma yta. Orsaken är att det hindrar dagg och regnvatten att bli stående mellan lökarna vilket kan orsaka skador på lökarna. Dessutom ger det en chans till luftgenomströmning som också är viktig för att minska sjukdomsrisken. En stor bonus är att lökarna har mer plats att växa och blir större och kraftigare, förklarar John.

Vi går ut på de stora fälten där lökarna vaknat till efter vintern. Våren är sen i år, men inom kort kommer hela odlingen att lysa i alla tänkbara färger. John har ett 100-tal olika sorters lökar.

-Som ekologisk odlare behöver jag ha ett större antal varianter av lökar. Eftersom den traditionella branschen är så stor kunde jag tidigare nischa in mig på i stort sett en enda sort utan att marknaden mättades. Nu behöver jag ha ett brett utbud, lite av mycket, förklarar John.

När det är någon ny sort som önskas av kunderna är det ofta omöjligt för John att hitta den ekologiskt framodlad. Han får då köpa in en traditionellt odlad lök och låta den rena sig genom att växa giftfritt under två år innan han kan inkludera den i sitt sortiment. Därefter förökar han löken vidare själv.

Vi står i ett hav av blå krokus, och John passar på att informera:

-Den mest snabbväxande vårlöken är krokusen. En lök, har året efter blivit till fem lökar.

När vi går längs de blommande raderna passar vi på att titta närmare på jorden. John gräver fram en näve av den luckra jorden som trots att den är ordentligt sandblandad ändå håller fin fuktighet.

-Tidigare var jorden här torr och hård, minns John och förklarar att när jorden är frisk håller den fukten bättre.

-Konstgödsel är som en kryddig rätt för lökarna. På samma sätt som när vi äter kryddig mat och blir törstiga, kräver lökarna också mer vatten då de matas med konstgödsel. Efter att jag övergått till ekologisk odling behöver jag inte vattna odlingarna längre, säger John nöjt.

-Jag vill också undvika att använda vattnet från kanalen eftersom det inte har samma samansättning som det naturliga regnvattnet. Risken för sjukdomar ökar vid användningen av kanalvattnet.

”Vi började samarbeta med naturen istället för att kämpa emot den”

John tillför naturlig näring i form av naturlig kompost. Upptill de 70 hektar han odlar på har han även en naturmark på 25 hektar från vilken han hämtar gräs och annat växtmaterial. Detta komposterar han med hjälp av bokashi-metoden. Han är likt Wim väldigt försiktig med att rucka på den naturliga processen i jorden. Att plöja i marken är inte längre ett alternativ för John.

-Varje jordlager har sitt eget liv av mikroorganismers och maskar som vi helt vänder upp och ned på när vi plöjer, förklarar John.

På markanden fanns inte den teknik som han efterfrågade för att på ett hållbart sätt kunna arbeta med jorden. Han utvecklade istället en egen maskin till traktorn som försiktigt lyfter upp grässvålen, skjuter in löken och lägger tillbaka ytan likt ett lock. På detta sätt ruckas inte den naturliga ordningen.

-Efter skörden använder vi marken till blommande täckodling, där växtmaterialet går direkt tillbaka som näring till marken. Vi har en sammansättning av 11 olika växtsorter som kompletterar varandra gällande hur de berikar jorden. Blommorna lockar till sig bina från våra bikupor, vilket hjälper till att hålla skadeinsekterna borta, förklarar John medan några lärkor passerar över våra huvuden. John utbrister stolt:

-Efter vi lagt om till ekologisk odling har även lärkorna kommit tillbaka. Tidigare fanns här tre stycken, nu har de räknats till 54 lärkor i området.

Wim gläds över de positiva nyheterna som visar på att här nu finns ett rikt insektsliv och mycket för lärkorna att äta.

Johns engagemang för ekologisk odling växer för varje dag och han utvecklar ständigt nya tekniker för att förbättra odlandet. Han visar oss in i magasinet där det står några stora kassar innehållande ett brunt pulver:

-Det här är tång som vi håller på att hitta en bra form för att gödsla med. Tång är ett spännande material som jag även har andra intressanta planer för, tillägger John och berättar ivrigt i runda slängar om idén. Den är så bra att jag lovar honom att återkomma när han kommit ytterligare en bit i processen.

När det återigen är dags att lämna Wim och John har jag många tankar i huvudet. Att nu köra förbi de blomstrande fälten längs de holländska landsvägarna ger en liten bitter eftersmak. Det vackra på ytan förtas av kunskapen om att jorden där under förmodligen inte längre fungerar på egen hand. Mer kunskap kan förhoppningsvis få oss konsumenter att välja ekologiskt även när det gäller sådant vi inte direkt ska förtära. Indirekt påverkas våra kroppar ändå. Wim Posatemas blomlökar kan beställas via hans webbutik Postplanten och ett urval av John Huiberts blomsterlökar hittar man i Nelson Gardens sortiment.

Text & Foto Linda Tengvall