Är säsongen verkligen över redan nästa vecka? Jag har just levererat andel nummer 17 av totalt 18 vid cykelbanan utmed parkeringen bakom Pustervik, där vi varje vecka ställer upp våra backar på en gräsplätt och låter våra andelsägare plocka till sig sina grönsaker. Det är en fin stund: Att få mötas, prata lite med var och en, berätta om vad som händer på gården, diskutera grönsakernas smaker och bolla idéer om hur en kan laga till dem på olika sätt, och långsamt få lära känna varandra. Det är många som är glada för att de fått upp ögonen för nya grönsaker, och det är många som nu tycker att ”vanliga” grönsaker inte smakar något alls. Haha! Grattis och välkomna till den smakrika världen bortom den industriella skalan.
Lite fler tankar om säsongen: Att få skörda, förpacka, kyla, tvätta, bunta, paketera och leverera ett stort antal olika sorters grönsaker, det var ett av mina viktigaste delläromål under säsongen. Jag känner mig trygg med att planera och odla, men saknade de sista stegen. Jag ville få en tydlig bild av hur en kan gå till väga, vad som krävs för att hanteringen ska vara godkänd enligt olika regler och lagar, vad som är smidigt och enkelt, vad som är ekonomiskt, vad som går fort att skörda och vad som tar tid. Jag har fått följa hela kedjan från åker till leverans och har skaffat mig ny kompetens. Det är inte så att det är jättesvårt eller krångligt, men jag hade verkligen ingen lust att uppfinna hjulet igen. Varför kämpa med att själv komma på tillvägagångssättet för något som det finns hundratals andra människor som redan gör? Känner återigen hur glad jag är över att jag fick jobbet, det där enda jobbet här i trakterna, som kunde ge mig just dessa erfarenheter.
De senaste veckorna har jag också fått ta ett större ansvar och driver ensam gården de sista veckorna av säsongen. Sasha har fått ta en välbehövlig paus. Hon svajar på branten till utmattning efter en lång och ansträngande sommar. Att vara småskalig bonde och driva företag helt själv, försöka hinna bygga infrastruktur i form av Attefallshus och odlingstunnlar samtidigt som 70 bäddar skulle anläggas, planteras och skötas, det var en omfattande arbetsbörda. Vi märkte båda två att orken började tryta för henne någonstans i augusti, men hon jobbade på ända till slutet av september innan vi kom överens om att det var ok att hon släppte taget och vilade. Nu är de jag som är kapten!
Jag har fått ett stort förtroende, och ännu en pusselbit i arbetet som odlare faller på plats. Kontakter med andelsägare och ekobutiker ska skötas, och arbetet ska planeras. Jag dubbelkollar en del idéer med Sasha men sköter det mesta på eget bevåg. Det är trots allt ett rättframt arbete på hösten, mestadels röja och kompostera och förbereda för vintern. Halva tiden blir alltså arbete i odlingarna, andra halvan blir skörd. Jag jobbar fortsatt 50%, så jag gör så mycket jag hinner men ser till att inte själv bränna på för hårt. Allt för många jordbrukare kraschar. Jag hoppas att jag håller mig i skinnet och bromsar innan jag mentalt tappar fotfästet, om jag skulle hamna i en liknande position.
Ta hand om er, odlare!