Orka göra skillnad – påverka normer i hållbar riktning

Vi påverkas mer än vi kanske tror av dem runt omkring oss. Vi är flockdjur och har ständig koll på vad andra gör. Det känns tryggast och säkrast att följa strömmen. Agerar vi annorlunda riskerar vi att inte bli omtyckta och därmed utstötta från flocken. I vår tids begynnelse hade vi väldigt liten chans att överleva på egen hand. Därför anpassar vi vårt beteende och gör som de andra i vår grupp.

Tyvärr är dagens samhälles normer så upp åt väggarna tokiga, att om vi bara följer strömmen och gör som alla andra kommer det att få stora konsekvenser. Konsekvenser som kan göra livet väldigt svårt för framtida generationer. Lyckas vi däremot tänka nytt och styra om normerna i en annan riktning kan det istället leda till en fantastisk framtid.

Men hur ska vi lyckas med detta?

*Ibland behöver vi ledas och ibland kan vi leda. Sök kunskap och sprid den vidare. Genom att inspirera andra kan vi förskjuta normer som möjliggör en ljus framtid för alla på planeten.*

Samla kunskap

Vi behöver förstå vilka delar av vår livsstil som är ohållbara. För att klara de globala målen med en uppvärmning på mindre än 1,5 grad behöver vi begränsa vårt koldioxidutsläpp till max 2,5 ton per person och år. En tur och retur till Thailand äter upp hela den kvoten, och då är det 50 veckor kvar av året med mat, transport, boende och andra inköp som ska räknas in.

Under de senaste 30 åren har svenskarnas köttkonsumtion ökat med 45 procent. Vi konsumerar ca 50-55 kg kött per person och år, ungefär dubbelt så mycket som snittet för världsmedborgaren. För att rädda klimatet säger forskare att vi bör håller oss till under 100g kött i veckan. På ett år blir det ca 5 kg, vilket är långt ifrån de 55 kg vi i idag förbrukar.

Och därpå har vi sedan våra ohållbara konsumtionsvanor…

Medeltalet för svenskens koldioxidutsläpp uppgår till över 8 ton per år. Vad var det nu vi sa, jo, vi behöver banta ner oss till 2,5 ton per år.

Så först och främst gäller det alltså att utbilda sig för att se problemet och på så vis veta vilka beteenden som bidrar till just mitt stora klimatavtryck. Gå in på GoClimate och få en snabb uppfattning om var du ligger på koldioxidutsläppsskalan.

*På GoClimate kan du gratis göra ett snabbt test för att se ungefär hur stort ditt klimatavtryck är. Du kan också bidra till deras klimatarbeten.*

Välj ditt nyhetsflöde

För att öka din kunskap om klimatsmarta val gäller det att aktivt välja vad du ska läsa och lyssna på. Det finns så mycket bra information och inspiration där ute att omge sig med. Ditt val av medier påverkar garanterat ditt sätt att agera.

I boken Ut ur ekorrhjulet skriver Oskar Lindberg och Maribel Leander Lindberg om hur du skapar positiv förändring i sitt liv. De föreslår bland annat att stänga av det negativa bruset från media:

– Det finns en uppfattning om att syftet med medier är att informera oss om världen medan det egentligliga syftet med nyheter är att få oss att titta och lyssna på eller läsa ännu mer nyheter.

Nyhetssändningarna på Tv-kanalerna eller dagstidningarnas artiklar är fattiga på positiva nyheter om framsteg i klimatarbetet eller tips och råd på hur du kan minska ditt klimatavtryck. När vi lyssnar och ser på nyheter om världskatastrofer, brottslighet och korrupta ledare är det lätt att känna uppgivenhet och tappa energi.

Fördjupa dig i böcker, filmer, poddar och bloggar av mer djupgående karaktär som du aktivt väljer för att lära dig mer om klimatfrågorna. Och var selektiv med vad du lägger din tid på när du använder sociala medier, följ peppande klimatkompisar så kommer ditt flöde att fyllas med positiva inlägg vilket ger dig mer energi! Själv har jag märkt att ju mer jag lär mig om ämnet ju mer självklart blir det att välja hållbart, även om det inte alltid är lätt när det kommer till praktiken.

Maria Soxbo, Emma Sundh och Johanna Nilsson startade 2018 plattformen klimatklubben.se. En mötesplats på Instagram och Facebook för alla som vill ha pepp, stöd och inspiration i sitt klimatarbete. Fotograf: Emily Dahl

Inspirera andra så påverkar du normerna

Kanske är du omgiven av människor som inte har det minsta intresse av att reflektera över klimatfrågor. Då är det lätt att tappa fart och energi. Sök dig istället till grupper där en hållbar livsstil är normen för att tanka energi och få stöd i din utveckling. Det ger dig kraft att sedan sprida din kunskap vidare. Ju fler vi är med ett visst beteende, ju mer normaliserat blir det. Minns du tiden då rökning var accepterat i alla sammanhang? Nu hade det känts väldigt främmande om kollegan hade dragit fram, och tänt, en cigarett vid bordet i lunchrummet. Det är helt enkelt inte normen längre.

Begreppet social tipping point syftar på det tillfälle då en stor del av en grupp ändrar sitt beteende och tar efter en mindre grupp. Det blir en förskjutning av normer. Det tidigare lite avvikande beteendet blir det nya normala. Hur stor behöver den lilla gruppen vara för att kunna påverka och skapa en tipping point? Forskare uppger mellan 10 till 20 procent av en grupp. På en arbetsplats med 20 personer skulle det alltså göra skillnad om du inspirerar två till fyra personer att prata engagerat om ämnet, och stegvis införa nya idéer. Om ni är två personer på jobbet som börjar samåka, kanske det för med sig att fler på arbetsplatsen får upp ögonen för fördelarna med samåkning och skapar egna arrangemang med de som bor åt samma håll. Likaså kan du väcka nya tankar hos dina kollegor, familj eller vänner genom att avstår från utlandsresor med flyg och istället berättar om vilken fantastiskt härlig tågsemester du haft. Om fler hakar på har det snart blivit normen.