Att lära sig längs vägen

Nu är det ett tag sedan vi sågs vid här på bloggen men det betyder inte att det har stått stilla i mejeriet, utan snarare tvärt om. Vi har legat i med renoveringen större delen av sommaren fram tills nu och alla arbetstimmar har burit frukt då vi snart är i fart med att gjuta plattan på nedervåningen. Ett stort delmål på vägen mot att till slut kunna flytta in.

Att flytta in, den stora belöningen som hägrar i vad som ibland känns som en obestämd framtid. Ibland kan det vara svårmodigt att hitta ny energi för att fortsätta med något som känns så obestämt. Men då är det viktigt att påminna sig om att vi köpte huset för resan och att man får sätta små delmål som kan ge energi längs vägen. Eftersom vi gör mycket själva så är det väldigt givande att man får lära sig en massa nya saker. Det är inte bara huset i sig som är en sorts belöning utan gillar man att lära sig nya saker så är att renovera ett hus en oändlig källa till ny kunskap. Ibland inlärd på den roliga vägen och ibland, tyvärr, den hårda vägen. Båda kommer dock att lära dig något nytt.

Material in och ut ur huset

Så vad är det som har hänt under sommaren då? För oss känns det som ett enda långt grävande av material in och ut ur huset.  I våras så grävde vi ur huset på en massa gammal fyllning och diverse betong. Vi visste ju att det var rätt mycket som skulle ut för att kunna isolera plattan men när det väl var ute så kändes det nästan orimligt i hur stora högarna blev.

När det mesta äntligen var ute så var det dags att gräva ner dränering. Det är väldigt fuktig mark just där mejeriet ligger (längs ner i vastad-dalen som är gammal havsbotten) så att dränera av under plattan kändes viktigt för att det inte ska bli några problem i framtiden. Att hand gräva detta var ingen superrolig affär och vi (läs Hanna) sålde nog huset ett antal gånger innan vi till slut hade tagit oss igenom all lera och sten. Det är fascinerande hur fort hjärnan glömmer sådana saker. När vi stod där så kändes det som världens berg men nu i efterhand så känns det mer som att det var en grushög.

Skumglas

Efter dräneringen så var det dags att lägga in skumglaset. Mellan botten på schaktet (lera/sand) och skumglaset la vi en markduk för att försäkra oss om att skumglaset inte skulle tryckas ner i leran. Vi la ca 500-600mm skumglas som fungerar både som bärlager, isolerande samt även dränerande om vattnet skulle leta sig in.

Vi försöker att använda så lite plast som möjligt i mejeriet och kände att cellplast, vilket är det vanligaste isolermaterialet idag under plattor, inte var rätt material för oss under de förhållanden som råder i och kring mejeriet. Så vi letade ett tag innan vi till slut bestämde oss för att skumglas nog var det bästa alternativet för oss.

Lite kort om skumglas för er som inte har stött på det tidigare: Skumglas är precis som det låter gjort av glas, returglas för att vara mer exakt. Materialet är poröst och har hög isolerförmåga, håller för högt tryck samt är helt vatten- och ångtätt. Materialet är även helt oorganiskt, obrännbart samt alstrar inga skadliga ämnen för människan, naturen eller atmosfären under tillverkning, användning eller deponering. Det innehåller inga fibrer eller miljöskadliga gaser, som freoner. Den enda miljömässiga nackdelen är den höga temperaturåtgången vid framställningen. (Info finns på Ekobyggportalen.) En annan positiv egenskap är att det är tillverkat i Sverige så det har inte transporterats runt halva jorden för att komma hit.

Den enda nackdelen som vi har stött på är att det i Sverige inte tillverkas i lika små fraktioner som det exempelvis görs i Finland, vilket gör det lite svårare att padda till en jämn yta för att exempelvis armera på. Inte omöjligt men det tar lite mer tid. Annars är vi än så länge väldigt nöjda.

Avlopps- och vattenrör

Samtidigt som skumglaset åkte in behövdes även alla avlopps- och vattenrör dras. Då en del av avloppsrören skulle ganska långt genom huset så behövdes de där 500-600mm för att kunna få till rätt fall. Även det arbetet gjorde vi själva men hade en VVS-hantverkare som kom förbi för att kontrollera vårt arbete samt för att dra alla vattenrör som skulle fram och tillbaka genom huset.

Redo för gjutning

När skumglaset väl är inne och paddat till rätt höjd så var det på med en markduk igen för att inte skumglaset skall flyta upp i betongen i och med att vi gjuter plattan. På det läggs ett första tunt lager armering som golvvärmen fästs i och efter det ytterligare ett grövre lager armering och i detta gjuts sedan plattan.

Betongplattan kommer att bli det slutliga golvet på nedervåningen. På grund av viss översvämningsrisk i området så ville vi inte ha några organiska material i/på golvet, det är även på grund av detta som vi har valt att höja golvet något för att försöka minska risken för att vatten skulle kunna leta sig in i huset. I plattan kommer vi att ha lite extra ballast (läs sten) som vi sedan slipar fram så att stenen blir väldigt synlig i golvet. Stenen är av olika typer och storlekar vilket get ett väldigt fint liv i golvet istället för ett slätt grått betonggolv. Bilder på golvet kommer så fort vi har gjutit och slipat.

Det känns superspännande att snart ha ett golv på plats, det möjliggör för att kunna fortsätta med så mycket annat i huset och vi kan äntligen släppa på snickarna som kan komma och börja med bjälklaget. Tänk att vi snart har ett golv!

Vill också passa på att tacka alla er som har kommit förbi i sommar och hejat på oss, det är alltid kul och peppande att träffa er som följer oss på vår resa.

Hoppas ni alla har haft en fin sommar!

/Hanna & William

No Comments Yet

Leave a Reply

Your email address will not be published.