Mitt i denna ljusglittrande adventstid vill jag blicka tillbaka någon vecka. Det har nyligen varit Black Friday. En mörk tradition vi adopterat från USA för att sjätte året i rad locka svenska konsumenter till att köpa mer. Det har dessutom utvecklats till en ”black week” med påföljande Cyber Monday. En period då begäret tappar besinningen och alla köp verkar rättfärdigade enbart på grund av att det är billigt och ”prisvärt”.
Det oroväckande i vårt samhälle är att vi helt tappat uppfattningen om vad en vara egentligen kostar. Vi resonerar enbart utifrån våra egna ekonomiska förutsättningar.
Det skrämmande är att normen blivit att köpa nytt framför att laga. Om ett strykjärn börjar krångla är det för oss pengamässigt oftast billigare att köpa ett nytt än att försöka laga det gamla. Vad beslutet att köpa ett nytt egentligen kostar miljö och människorna i fabrikerna långt bort är en aspekt vi ignorerar. Det har helt enkelt blivit för billigt för oss att köpa nytillverkat och därför anser vi oss rent konkret ha råd.
Låt säga att istället för att ta mitt trasiga strykjärn till exempelvis en elektriker som fixar en ny sladd beslutar jag mig för att köpa ett nytt strykjärn. För att tillverka detta behövs nytt material i form av plast, metall och elkomponenter från olika leverantörer, förmodligen i olika länder, som monteras ihop av underbetalda fabriksarbetare, förmodligen i dåligt underhållna byggnader, på andra sidan planeten. Regler för utsläpp och säkerhet är här långt ifrån vår svenska standard. Därefter ska produkten transporteras över halva världen för att till slut hamna i mina händer. Kanske har jag dessutom fyndat strykjärnet på Black Friday för endast några hundralappar. Tror vi på fullt allvar att det verkligen kan kosta, låt säga, 200 kronor att tillverka ett strykjärn, materialmässigt, miljömässigt, transportmässigt och humanitärt? Det säger sig självt att den ekvationen är helt orimlig.
Dessutom kommer det gamla strykjärnet hamna på vår allt snabbare växande soptipp av lyxkonsumtion.
Det finns som tur är en växande motreaktion mot Black Friday och slit och släng över lag.
Önskan om att laga och hålla liv i de saker vi redan utvunnit från moder jord växer sig allt starkare. Vi har tidigare på DAGG skrivit om Repamera som är en postorderservice för reparation av kläder och skor. Vi har även skrivit om Retuna återbruksgalleria i Eskilstuna, där uttjänta föremål lämnas in på återvinningen för att få nytt liv och säljas i butik. Det är glädjande att se att det blir allt vanligare med kurser, workshops och lagningscaféer.
Ett oväntat och glädjande besked var ju också att det återvunna plagget utsetts till årets julklapp 2018. Återvunnet är ju dock inte detsamma som återbrukat, vilket hade varit ännu bättre. Återvunna material kräver ju också en hantering men jämfört med nytillverkat är det ett framsteg.
Framöver kommer vi att berätta om många fler intressanta aktörer inom både mode och inredning som tar återvinning och återbruk till nya nivåer.
Så med en stundande jul framför oss hoppas jag att vi tänker ett extra varv när vi längtar efter att ge någon kär en fin julklapp. Kanske behöver det inte vara nyproducerat och transporterat långväga ifrån. Kanske behöver det inte ens vara en pryl utan en upplevelse. Kanske kan det till och med vara ett gåvobevis på en fin handling för någon annan. Stretcha på gränser och normer och gör något som går emot den skenande konsumtionen. Se det egentliga värdet på det du har runt omkring dig och vårda föremålen väl. Håll även utkik på vår hållbara julklappsguide som kommer här i december. Jag vill avsluta med en tänkvärd film om black Friday som ställer vår konsumtion i perspektiv till andra människors vardag.
Önskar er alla en fin advent och en fantastisk jul.
Linda Tengvall
https://www.facebook.com/Fashionista.g/videos/1338691779536146/