I Sverige har vi så fantastiska ordspråk för lite allt möjligt. Det finns flera som skulle passa in i vår tillvaro just nu, exempelvis så har ordspråket ”har du tagit fan i båten får du ro honom i land” passat väl in vid flertalet tillfällen när det känns som att man har velat packa ihop och ge upp.
Ett som verkligen passar in nu när vi kollar tillbaka på vårt första inlägg här på Dagg är ”Ibland är det svårt att se skogen för alla träden”. För känslan av att vi inte kommer någonstans har varit ganska påtaglig den senaste tiden, det gör det egentligen alltid när det inte pågår ett febrilt arbete i mejeriet.
Så när vi började att fundera över vad vi egentligen hade gjort under det senaste året så kändes det som att vi inte hade kommit någonstans alls, men när vi kollar på de första bilderna på mejeriet och hur det ser ut nu så känns väll uttrycket ”många bäckar små gör en stor å” som väldigt spot-on. Man går och gnetar på och tycker att man kanske inte kommer så långt men det har ju faktiskt hänt en hel del, och inget representerar det på ett bättre sätt än lite ”före & undertiden”-bilder.
När man ser bilderna bredvid varandra så känns det helt fantastiskt! Även om det är långt kvar innan vi är i mål.
Ett uttryck som absolut inte stämmer in på det senaste året är ”Ju fler kockar desto sämre soppa”, för när det kommer till alla de människor som vi har haft förmånen att träffa under det gångna året så har utgången snarare varit det motsatta. Duktiga, kunniga människor som med sin yrkeskunskap har hjälpt oss att komma framåt och löst problem som vi absolut inte haft svaret på.
I början av året kom Jonas och Tobbe till oss, två duktiga och noggranna killar som la det listtäkta papptaket och gjorde inte bara mejeriet vattentätt utan gav även huset ett helt nytt självförtroende. Dom tillsammans med Malin (vår byggnadsantikvarie) återförde mejeriet till ett uttryck som inte har funnits på väldigt många år och vi är oerhört tacksamma för ert fantastiska arbete.
I samma veva kom även Fredrik vår murare och hjälpte oss att plocka ner kakelugnen så att den kunde sparas för att sättas upp igen lite senare. Fredrik är en stjärna på murning i gamla hus så han kommer att återkomma vid flertalet tillfällen under tiden vi renoverar.
Efter dem kom Anders och gänget med de stora maskinerna och gjorde så att trädgården under en tid såg ut som ett bombfält. Marken runt mejeriet hade varit vattensjukt under så lång tid och även om det hade varit trevligt med pool så är en konstant översvämmad gräsmatta inte svaret på det. Som tur var har Anders stenkoll på allt ifrån gammal dränering till infiltration till nya avlopp och de löste precis allt så som vi ville ha det ute runt mejeriet. Resultatet blev som natt och dag (även om det just nu är väldigt blött efter denna hösten).
Halvvägs genom året så blev det brakfest i mejeriet och det kändes verkligen helt fantastiskt. Bara att få se mejeriet leva upp på det sättet med mat och musik i goda vänners lag gjorde så mycket för att få energi att fortsätta. Vi har alltid känt att mejeriet är till för att delas och stora fester passar verkligen i den miljön och i det huset.
Under hösten så kom Fredrik tillbaka för att hjälpa oss med en murningsdel i fasaden så att plåtis kunde komma och göra klart det sista runt taket.
Så i november kom äntligen Urban (plåtis), och de sista plåtdetaljerna på plats tillsammans med stuprören och i den stunden så kopplades allt det arbete som skett under året samman med varandra. Nu när regnet kommer så landar det på det listtäkta papptaket, följer det ner till ståndrännan som leder vattnet ner i stuprören som i sin tur skickar ut vattnet ner i de dagvattenledningar som lades ner i samband med dräneringen och inte en droppe hamnar inne i huset. Trägen vinner!
Under hösten har även Johan (snickare) varit här och hjälps oss med lite förberedande arbeten (avbärningar etc.) för att kunna börja gräva ur golvet på nedervåningen. Johan och hans killar kommer tillbaka i början på nästa år för att hjälpa oss med arbete kring bl.a. den nya plattan och att byta ut lite ruttna delar ur bjälklaget och bära av det på ett bra sätt. Vi ser verkligen framemot att få jobba tillsammans med er.
Och sist men absolut inte minst så har vi fått enormt mycket hjälp från Williams pappa som vi febrilt har utnyttjat tillsammans med hans hjullastare och kontakter. Inget av detta hade varit möjligt utan dig, så ett stort tack för all tid du lägger ner för att hjälpa oss!
Drömmen är i allra högsta grad fortfarande vid liv och nästa år kommer det att hända stora saker i mejeriet. Det kommer att bli ett spännande år och vi hoppas att ni vill fortsätta att följa oss på vår resa.
Önskar er alla en fin jul och en god fortsättning på det nya året!
Följ oss på Instagram: @svenstorpsmejeri