Föräldrar – från klimatbov till klimatkämpe!

Februari. Årets kortaste månad men ändå den som för mig brukar kännas längst. Det är nog för att jag nu längtar extra mycket efter våren men innerst inne vet att vi troligtvis ska igenom en lång period av vinter först. Men i år ser februari lite annorlunda ut för vår familj. För två veckor sedan födde jag en liten tjej. Jag fick lyckan att för tredje gången uppleva den underbara stund då man äntligen håller det lilla knytet i famnen som tidigare bara varit en känsla inuti magen. Så februari kommer att vara en tid då vi fortsätter att lära känna vår nya familjemedlem.

Många skulle kanske kalla mig för en riktig klimatbov. Vi människor gör enorma klimatavtryck, speciellt vi i västvärlden, och att sätta fler till världen ökar såklart belastningen. Men de uträkningar som finns på hur stor klimatpåverkan varje barn kommer att ha under sin livstid, är baserade på hur vi lever idag. Vi konsumerar och transporterar oss på ett ohållbart sätt, och vi äter över våra tillgångar. Respekten för naturen och vår planets resurser har minskat, och istället har ett nonchalant slit- och slängbeteende bidragit till en enorm klimatpåverkan. För att vi inte ska vara miljöbovar då vi skaffar fler barn krävs att vi föräldrar gör vårt allra bästa för att förändra vårt eget beteende och därmed också våra barns framtida klimatpåverkan.

Jag vill ge mina barn en stor förståelse för hur viktig vår natur är. Genom att göra dem bekanta med, och bekväma i, naturen lär de sig också respektera och uppskatta den, och förstå hur viktig den är för vår överlevnad. Det är svårare att förstöra något som man har kunskap om och älskar. Därför vill jag också visa dem var vår mat kommer ifrån. Att odla tillsammans ger kunskap om vad vi har tillgång till här i vårt land under årets olika årstider. Att se allt arbete som ligger bakom framtagningen av mat ökar förhoppningsvis respekten även för detta och gör att vi använder maten klokare.

Kommersiell guldgruva

Inom handeln är blivande småbarnsföräldrar en guldgruva. Affärerna lockar med alla dessa gulliga kläder och olika tillbehör man inte visste att man behövde men som är så oemotståndliga. Ständig rea och sänkta priser gör att det känns som ett fynd varje gång något nytt inhandlas. Men det går att skaffa barn utan att bidra till konsumtionshetsen, bara man stannar upp och verkligen tänker efter vad som egentligen är viktigt att införskaffa och hur man kan göra det på bästa klimatsmarta sätt.

När vår första son föddes fick vi ärva eller köpa väldigt mycket från vänner och släktingar med lite äldre barn. Vi har till exempel aldrig köpt en nytillverkad barnvagn. Babygym, barnstol och babysitter har också alla varit återbruk. När vi blev föräldrar första gången åkte vi till byns antikaffär och köpte en gammal vagn. Den såg lite sliten ut men vi målade korgen vit och smörjade upp underredet. Min mamma sydde ett vitt skydd och satte en vacker gammal spets runt kanten. I denna har alla våra barn slumrat gott. Det är praktiskt att under dagen kunna rulla in sängen i det rum som passar bäst för att kunna ha uppsikt eller om man söker lugn och ro. Jag tycker det känns personligt och vackert att hitta sina egna lösningar.

Vi fick också mycket kläder och märkte att föräldrar ofta tyckte det var skönt att få lämna vidare barnens urvuxna kläder då de kommer till fortsatt användning och inte behöver ta upp plats i förrådet.

Vi har turen att bo i ett hus med bra utrymme för förvaring så när vår äldsta son vuxit ur sina kläder packades de ner i lådor för att fem år senare packas upp till lillebror. Vid varje ny storleksuppgradering hämtar vi upp en låda kläder och så är garderoben uppdaterad. Samma sak skedde nu när lillasyster kom. Denna gång har vi dock kompletterat med några klänningar och strumpbyxor, för visst kan man vilja ha lite variation och lite nytt. Men nytt för oss behöver inte betyda nyproducerat. Det är fantastiskt roligt att det blivit så populärt med barnloppisar där kläder kan få leva vidare. Vill man köpa nyproducerat är det bra att undersöka vilka de bästa alternativen är. Johanna Nilsson driver bloggen Slow Fashion. Hon har bland annat undersökt några av de stora klädkedjornas klimatpolicy och vad den innebär rent konkret. Läs mer om Lindex, H&M och Åhlens hållbarhetsarbete på Slow Fashion bloggen.

Bättre val

Det finns alltså en mängd saker för småbarnsfamiljen att ta ställning till som kan göra skillnad i det långa loppet. Att använda tygblöjor för att minska vårt sopberg, investera i giftfria, plastfria, hållbart tillverkade leksaker som inte transporterats världen över och att laga säsongsbetonad barnmat av närproducerade och ekologiskt odlade råvaror är bara några av alla de bättre val som går att göra.

De vanor vi introducerar för våra små kommer att prägla dem hela livet. Så om vi från början lär dem leva klimatsmart blir det naturligt för dem. Då slipper de gå igenom samma jobbiga anpassning som vi just nu kämpar med. Så istället för att vara klimatbovar kan vi bli klimatkämpar då vi lär nästa generation att ta hand om vår planet på bästa sätt.

Varma hälsningar

Linda

 

Fler klimatsmarta tips och funderingar hittar du också på Klimatklubben. Gå med i deras facebookgrupp och instagramsida för att bolla tankar och idéer med andra som också strävar efter en mer hållbar livsstil för oss och våra barn!