Från anläggning av bäddar till sensommarskörd

På blotta fyra månader av fysiskt arbete ute på Angereds Gård har kalvhagen jag odlar i förvandlats från en gräsbevuxen hage till en Market Garden ur vilken jag redan hunnit skörda ett halvt ton med grönsaker som de senaste åtta veckorna levererats direkt till två skolor och två äldreboenden. Tufft! Det är grönkål, svartkål, salladslök, kålrabbi, persilja, koriander, basilika, rädisor, sallat, gurka, squash, tomater, broccoli, rödbetor, gulbetor, sockerärtor, brytärtor, purpurbönor och ätliga blommor som har vuxit till sig och nu levererar med eftertryck. Till och med den gruffiga vaktmästaren som kör leveransen har börjat fatta tycke för grödorna och kikar nyfiket i backarna varje tisdag när han kommer för att hämta godsakerna.

Jag tycker det är en otroligt mäktig känsla att ha suttit på arbetsintervjuerna i november december förra året och sagt ”jag tor att jag kan åstadkomma ungefär så här mycket i form av anläggning av bäddar och byggande av infrastruktur, men jag kan inte lova något vad gäller skörden år 1 eftersom jag inte vet något om tillståndet i marken, i jorden”, för att sedan överträffa mina egna förhoppningar. Det har faktiskt växt väldigt bra i de bäddar som jag och mina praktikanter har hunnit anlägga och plantera i!

Fler bäddar väntar i halvfärdigt läge, men med det myckna regnandet är det svårt att lyckas få till ett väderfönster där det fungerar att arbeta med jorden. Tills dess ser jag till att täcka in varje ledig yta i bäddar där jag redan skördat klart med nya plantor från pluggbrätten. I den bädd där jag slutskördat kålrabbi har jag t ex planterat ut pak choi, och salladslöken har efterträtts av koriander, dill och mer pak choi. Så fort jag skördat ett salladshuvud så fyller jag i med en ny planta som står på tillväxt i pluggbrätten. Det är bl a detta som är grunden för en biointensiv odling. En av de positiva effekterna av detta sätt att odla är att det ständigt finns fotosyntetiserande växter i jorden vilka via sina rotsystem kan byta sockermolekyler i form av kolhydrater mot bl a mineraler och spårämnen som levereras via mikrolivet i jorden. Vid skörd av en hel planta avslutas flödet av kolhydrater som matas ut via rotsystemen, och när byteshandeln avbryts så dör mikroorganismerna långsamt av eller drar vidare. När jag kan ersätta en planta med en ny med så liten bytestid som möjligt så skapar jag därmed bättre förutsättningar för en levande jord, eftersom mikrolivet snabbare får tillgång till mer kolhydratrik mat och därmed kan fortleva i jorden. Ja, det är roligt att nörda som odlare…

Målet för i år var att anlägga 40 bäddar varav 30 st var avsedda för grönsaker och 10 för gröngödsling. Nu är det september månad och jag har 26 bäddar planterade, det känns helt ok. Varje bädd är uppbyggd på samma sätt: Med en rotorplog påkopplad på tvåhjulstraktorn plöjer jag först upp bäddens ena långsida, sedan vänder jag traktorn 180 grader och plöjer den andra sidan. Nu har jag format en bädd med två släntade långsidor. Därefter kopplar jag på rotorharven vilken är lika bred som bädden, dvs 75 cm. Jag hade hoppats att kunna jobba med 80 cm bäddar men det matchade inte bredden på de tunnelväxthus jag fick tag på, så bäddarna är nu 75 cm breda i botten vilket gör det något utmanande att även få till en 75 cm bred såyta på en bädd som är ca 10-15 cm hög. Oh well. Efter harvningen av bädden så har de flesta grästuvorna slagits sönder och jag tar en bredgrep och grepar igenom hela bädden. Grepen är också 75 cm bred och har 7 st ca 15 cm långa tänder svetsade på ett horisontellt stag. I ändarna av staget sitter två lagom långa handtag vilka sticker rätt upp. Jag trycker ner grepen i bädden med ena foten och kliver sedan upp på staget med bägge fötterna, håller i handtaggen och vickar fram och tillbaka tills tänderna har kommit ner i jorden med sin fulla längd. Då bräcker jag grepen bakåt så att jorden spricker upp och luckras, och jag passar även på att rensa bort kvickrot och revsmörblommans rotsystem. Sedan drar jag grepen 10-15 cm bakåt, och upprepar proceduren. I en helt nyplöjd och nyharvad bädd tar det mig ca 45 min till 1 h att arbetat mig igenom bäddens 20 meter, men nästa gång jag går igenom samma bädd, t ex mellan slutskörd och ny utplantering, så tar det bara 20-25 min. En lucker jord kan relativt snabbt åstadkommas på detta vis, utan att jag behöver vända på jorden och exponera mikrolivet för sol, vind och regn vilket sker när man i det konventionella jordbruket plöjer och harvar år efter år. Jag plöjer och harvar en gång, ya basta. Ett grundkrav för att få kalla sig jordbrukare borde vara att man ska bygga upp jorden och lämna den efter sig i bättre skick än när man började nyttja den. Annars är du en jordförbrukare!

Nästa steg är att med en bred kratta krafsa igenom och slå sönder eventuella klumpar i jorden (och det finns det många av i lerjord…) och skapa bäddens slutgiltiga form. Jag drar med mig jord upp från den 45 cm breda gången samt från bäddens sidor och går över bädden fram och tillbaka ett par gånger så att jag har en jämn och fin yta, vilken jag sedan täcker med ett ca 5 cm tjockt lager med trädgårdskompost från den kommunala bolaget Renova. På varje bädd har jag lastat ut ca 450 l kompost, så den första högen med 10 ton är redan slut och hög nr 2 minskar bit för bit. På agendan för vinterns planeringsdagar står bl a att återigen kolla upp kvalitén på denna kompost för att säkerställa att den inte innehåller för höga halter av ex tungmetaller, samt att se över om det skulle gå att även använda rötslammet från den kommunala biogasanläggningen som ett gödselmedel. Ju mer grönsaker jag skördar, dest mer näring försvinner från jorden, och dest mer näring behöver jag på olika sätt återföra. Balans är nyckeln till ett bärkraftigt jordbruk.

Att arbeta med traktorn är ett roligt fyspass. Att bredgrepa är ett svettigt konditionspass. Att kratta och att kompostera kräver både styrka och teknik. Min kollega kallade mig skämtsamt för Kalla i somras när jag körde på som allra hetsigast. Det här jobbet kräver en god fysik, och det kan också ge en god fysik, om du förstår dig på teknik och ergonomi. Utan en gedigen kunskap om min egen kropp skulle jag krokna som odlare, och om jag skulle köttat på för fullt året om så skulle jag också nötas ner. Nu när vi kliver in i september månad så går jag ner i tjänst till 75% igen, vilket bl a ger mig tid att gå på flera yogapass i veckan för att räta ut den eventuella obalans i kroppen och knoppen som kan ha uppstått under sommarmånaderna då jag jobbat 100% plus lite till… i flexbanken ligger 45 h att ta ut, och dem ska jag återinvestera i mig själv. Jag vill fortsätta vara stark och balanserad, så att jag mäktar med min roll som Göteborgs Stads one and only Stadsbonde.