Potatistips från Annelies ekologiska odling

Den tunga vårdimman börjar lätta över åkrarna kring Dränggård en bit utanför Halmstad. Annelie Mårtensson Gustafsson har vis av erfarenhet dragit på sig de höga gröna stövlarna för att inspektera jordgubbsplantorna som börjat titta upp ur den blöta jorden.

Annelie bor tillsammans med sin man Sven-Erik och döttrarna Klara och Emma på gården som ägts av Annelies familj sedan 1918. För 22 år sedan bestämde sig Annelies far för att sluta bespruta odlingarna och anslöt sig till KRAV, något som Annelie är både stolt och glad över. Nu känner hon att jorden återfått sin kraft igen, den är nämligen lucker med mycket daggmask.

-Det är viktigt att inte bearbeta jorden för mycket. Vi använder växter som gröngödsling, deras rötter går på djupet och luckrar upp jorden så som honungsört och blodklöver. De är också väldigt vackra och drar till sig alla nyttoinsekter som pollinerar och som äter upp skadeinsekter.

Ett giftfritt jordbruk är högsta prioritet för Annelie som planerar att utöka odlingen av potatis, jordgubbar och blåbär till att omfatta bland annat morötter, lök och gärna kål. I trälådan i den lilla boden som står öppen för kunder att besöka när helst de vill, ligger vad som finns kvar av förra årets potatisskörd. Längtan är stor att få sätta ut de första potatisarna.

De stora potatisodlarna använder bekämpningsmedel för att undvika angrepp av bladmögel. Bladmögel visar sig genom att potatisplantans blast får bruna fläckar och vissnar ner tidigare på säsongen än normalt. Detta tecken ska man hålla utkik efter, och så snart som möjligt klippa ner blasten och forsla bort den från trädgården. Bladmögel uppstår aldrig före det att plantan blommat, vilket innebär att om blasten klipps ner fortsätter potatisen ändå att växa och kan skördas som vanligt. Problemet för potatisbönderna är det extra arbetet med att klippa ner och forsla bort den angripna blasten, därför väljer många bönder att gardera sig genom besprutning. Om man inte upptäcker bladmögel i tid går det ner i jorden och potatisen ruttnar.

-För att undvika bladmögel gäller det att välja sina sorter med omsorg och satsa på en tålig potatissort, förklarar Annelie, och tillägger att det även är en god idé att välja potatissort efter den jordmån man har för att få riklig skörd.

-Här har vi lerig mulljord och som tidig sort fungerar Rocket bra. Under rätta förutsättningar ska den bli klar till midsommar, ler Annelie.

Andra sorter Annelie lyckas bra med är Amandine som är en fransk gourmépotatis, fast och avlång med bra motståndskraft. Hon rekommenderar med inlevelse att äta den i sin enkelhet, kokt med lite smör eller i en sallad. Det märks att det är en av hennes absoluta favoriter.

Utöver detta sätter Annelie även Maestro som är allround potatis och Blue Bell som påminner om King Edward, men med mer violett ton, och mer motståndskraftig.

Annelies tips till potatisodlare i startgroparna:

• Efter att du valt en passande sort för din jord är det dags att bestämma växtplats. Det är inte lämpligt att odla potatisen på samma ställe år efter år, då det kan uppstå jordburna sjukdomar så som brunröta.
• Planerar du att gräva ett nytt land där det för närvarande är gräsmatta är det bra att skala av grässvålen, vända runt jorden och sedan låta landet vila i två år. I jorden finns nämligen knäpparelarver som livnär sig på gräsrötter. När dessa försvinner äter de istället det som såtts, så som potatisen. Möjligtvis kan det fungera första året, då det fortfarande finns avgrävda gräsrötter kvar i marken, men problem kan uppstå år två. Har du en gräsmatta du vill odla på direkt kan man istället täckodla genom att lägga ett lager tjock kartong på gräset och täcka med ensilage, nedklippta växtdelar, gräsklipp och löv. Lägg en hög med sand eller jord på varje plats där potatis ska sättas. Fortsätt sedan täcka med till exempel gräsklipp allt eftersom potatisen växer. På detta vis myllas gräset av sig själv.
• Köper du potatis som redan har skott kan du sätta dem direkt. Annars kan du lägga dem att förgro, på en ljus och sval plats, i 3-5 veckor. Det går förstås att sätta potatis som inte förgrott men då behöver de 3-5 extra veckor i jorden. Potatisen kan inte sättas förrän jorden uppnått 8 grader, och att förgro potatis är ett sätt att skapa tidigare skörd eftersom du kan starta 3-5 veckor tidigare inomhus.
• Sätt potatisen ca 10-15cm djupt med ca 20 cm mellanrum. Räkna med 50-70 cm mellan raderna, framför allt för att förhindra spridning av bladmögel om det skulle uppstår.
• Kupa plantorna allt eftersom stjälken växer. Det är ett sätt att hålla efter ogräset i raderna samtidigt som det gynnar potatistillväxten längs stjälken.
• Du kan börja skörda potatisen när den har blommat och äta som färsk potatis men ska du vinterförvara den ska blasten vissna ner innan potatisen är mogen. Skrubba dem och tillaga med skalet på, det är där alla vitaminer och mineraler sitter. Det finns obegränsat av möjligheter att använda potatis i matlagningen, men Annelies favoriter är ändå kokta eller som klyftpotatis, ugnsbakade med olivolja och salt.

Behandla mjöldagg på ett kravgodkänt sätt

Förutom bladmögel som ger bruna fläckar på bladen, kan potatisen, likt de flesta andra växter i trädgårdslandet, drabbas av mjöldagg. Detta visar sig genom vita fläckar på potatisblasten. Både bladmögel och mjöldagg är svampsjukdomar fast med olika svampsorter. Mjöldagg uppkommer ofta om det är för torrt i odlingen.

Här är Annelies recept på bekämpning av mjöldagg:

Blanda 20 g bakpulver per liter vatten, plus några milliliter rapsolja, och en skvätt såpa.

Blandningen gör ytan av bladen ogynnsamma för svampen, men bekämpar inte de angrepp som redan finns. Upprepa efter regn men behandla inte i solsken.

Bikarbonat som är substans i bakpulver är godkänt som bekämpning vid kravodling.

Text & Foto Linda Tengvall