Vi lever i en ohållbar värld med ohållbara system, strukturer och normer. Det är omöjligt som individ att vara 100 % hållbar och perfekt i ett ohållbart samhälle. Det går inte att helt ställa sig utanför de kapitalistiska och fossilberoende strukturerna i samhället. Men när det kommer till vår livsstil och vanlife försöker vi göra det så hållbart vi bara kan. Själva vanen är en begagnad skåpbil som vi köpte på Blocket, vi återanvände den och förvandlade den från en skåpbil till ett litet hem på hjul. Under bygget försökte vi använda så mycket återbrukat och återanvänt material som möjligt och hela tiden göra avvägningar kring vad som var det mest hållbara alternativet. Men att lista ut det var inte lätt. Det mest hållbara alternativet var inte alltid att använda något begagnat. En ny kyl och frys som drar knappt en bråkdel i energi jämför med ett äldre begagnat kylskåp är ett sådant exempel. Att bygga hållbart innebar också för oss att bygga med kvalité, att allting ska hålla länge, ska hålla för att användas varje dag och hålla för att inte gå sönder när vanen är i rörelse. Utöver sådant försökte vi välja varenda detalj utifrån kriteriet hållbarhet. Linoljefärg istället för miljöskadlig plastfärg. Skåpshandtag och krokar från second hand istället för nyproducerade. Egenbyggda hyllor av överblivet material från bygget istället för nyproducerat. Biologiskt nedbrytbart diskmedel och schampo. Komposttoa istället för kemtoa. Induktionshäll som drivs av vår egenproducerad fossilfria el istället för gaskök. Hundratal små val som förhoppningsvis gör skillnad.
Ytterligare en aspekt som vi alltid hade i bakhuvudet var att bygga så lätt som möjligt för att hålla viken nere så mycket det bara går. Ju lättare van desto mindre bränsle drar den. Att avgöra vad som är mest hållbart är inte alls lätt när det är så många variabler att ta hänsyn till. Hur hållbara material bygger vi med? Hur mycket återanvänt material kan vi använda? Vad väger minst? Är det mest hållbart att använda återanvänt material eller att försöka hålla vikten nere så mycket som möjligt sett till bränsleförbrukning? Ska vi främst satsa på att bygga så bra kvalité att allt håller och vi inte behöver byta ut något och köpa nytt eller satsa främst på återanvänt eller lättvikt? Varje val och varje beslut har vi diskuterat, vridit och vänt på, läst på om, vägt fördelar och nackdelar och funderat på hur kan vi göra detta så hållbart som möjligt ur alla aspekter? Vi har ingen aning om vi lyckades att alltid välja det mest hållbara alternativet. Det finns inga färdiga ritningar, inga instruktioner, ingen tydlig information att hämta. Inga färdiga svar eller facit. Det är en av anledningarna till att det tog över ett och ett halvt åt för oss att bygga vanen. Alla tusentals timmar av research och att hitta de bästa alternativen. Att måla allting med linoljefärg tog sex veckor. Hade vi använt vanlig plastfärg hade det kanske tagit max en vecka. Att försöka hitta de mest hållbara alternativen tar tid, massvis med tid. Det hade gått så mycket fortare om vi hade struntat i det. Att bygga vanen, sälja alla saker och ställa om vårt liv och samtidigt jobba heltid och sköta alla vardagsbestyr och alltid försöka fatta de mest hållbara valen kräver mycket. Det borde inte vara svårt att göra rätt och det är politiker och beslutsfattares ansvar och jobb att göra det lätt för oss alla att göra de mest hållbara valen. Men så ser det inte ut, det ansvaret ligger på individen och det är inte alltid lätt. Inte heller är det rätt att det ska vara så.
Ingen är perfekt och verkligen inte vi heller. Däremot gör vi vårt allra bästa. Vanen byggde vi så hållbart vi bara kunde. Aldrig någonsin har vi ångrat att det tog längre tid och var krångligare att försöka bygga så hållbart vi kunde. Det var värt det. Inte bara var det bättre för miljön och klimatet, det var också ur många hänseenden bättre för vår hälsa och för plånboken. Genom att inte välja miljöskadlig och hälsofarlig plastfärg som släpper ifrån sig partiklar som man sedan andas in, speciellt i ett sådant litet utrymme som vanen, gjorde vi både miljö en tjänst men också vår egen hälsa. Vi sparade pengar på att välja second hand och bygga egna lösningar av material vi redan hade jämfört med om vi skulle köpt nytt.
Vi producerar vår egen el med solceller och har minskat vår energi-, vatten- och elförbrukning med enorma mängder jämfört med vad vi förbrukade när vi bodde i en ”vanlig” lägenhet. Vi hushåller med precis allt. Eftersom vi bor på enbart 8 kvm har vi bara saker vi använder och köper ingenting som vi verkligen inte behöver. Vi äter växtbaserat och till så stor del ekologiskt som möjligt. Eftersom vi inte har obegränsat med plats och förvaring blir det inte lika mycket matsvinn eftersom vi inte kan bunkra upp med alldeles för mycket mat. Trots att vi bor i en bil kör vi inte bil varje dag. Vi försöker planera så vi aldrig behöver köra i onödan och vi installerade även en motoroptimering som gör att bilen får mer kraft och när man kör som vanligt betyder det att den drar mindre bränsle och fungerar mer effektiv. Trots att vi lever i ett ohållbart samhälle försöker vi göra vårt allra bästa för att leva så hållbart vi bara kan.
Följ även Alexandra och Andreas vanlife på instagramkontot @hallbartmedalexandra och se var de befinner sig just nu!