Bör du odla, och i så fall varför?
Ja, bara börja odla!
Något, vad som helst som du gillar, för det är alltid extra gott att äta hemodlat, det vet alla som satt tänderna i en solmogen tomat. Och så finns det möjlighet att odla så mycket mer än vad du hittar i butiken. Sparris är inte längre bara sparris. Det finns olika sparrisar, blir man varse, och du kan välja att odla de sorter du tycker bäst om, och dessutom äta dem nyplockade. På samma sätt finns det morötter i regnbågens alla färger, potatis sötare än godis och en hel mängd grönsaker och blad du aldrig hört talas om, men snart inte vill vara utan. Eller möjligheten att frossa i och dessutom kunna dela med sig av blad du förut köpt i dyra små inplastade förpackningar. Tänk på alla vitaminer dessutom.
Fördelar på djupare plan
Det finns även fördelar på djupare plan än de gastronomiska. Att odla delar av din mat ger insikter i olika sätt att odla och vilket (eller förstås vilka) sätt du föredrar. Och kanske, i ett större perspektiv, skulle vilja se mer av, även i kommersiell odling.
Mycket pekar på att de sätt på vilket större delen av jordens åkerarealer brukas inte är optimalt ur hållbarhetssynpunkt. Jordbruket läcker koldioxid. Åkerjord eroderar bort. Mikroliv, som ska ta hand om själva markens hälsa raderas ut och ersätts, på kort sikt, av kemiskt gödsel och bekämpningsmedel.
Att odla själv bör därför, tycker vi, inte göras på ett sätt som i mindre skala kopierar det konventionella jordbruk som finns. Eftersom hobbyodling inte behöver vara lönsam (vad det nu betyder), kan du i stället passa på att fördjupa dig i hållbara principer, lokala förutsättningar och dina högst personliga behov och tankar. Det går att prova sig fram, och behöver inte bli perfekt och högavkastande direkt.
Låt oss diskutera det där lite mer i detalj senare. Nu till görandet. Vi presenterar ett sätt att komma igång. Det kräver inte mycket mer än någon eller några kvadratmeter odlingsbar yta (i stort sett allt utom asfalt och sten fungerar), lite skräp och valfritt gödsel. Låt dig inte hindras av att de flesta förmodligen redan fått ner sina plantor i jorden. De är bara otåliga. De flesta växter går utmärkt att plantera även under sommaren.
Kom igång
1. Åk inte till återvinningen med dina gamla wellpappkartonger. Detta kan du börja med redan för ett tag sedan. Tillhör du den skara som fortfarande läser papperstidningar, kan du spara dem istället (eller också).
2. Leta upp en plätt där du vill odla. Har du en trädgård, är det en bra plats att börja leta på. Sök i så fall nära en ytterdörr du använder ofta. Det är nämligen mycket större sannolikhet att du sköter om ditt land och tar hand om framtida skörd om du passerar det ofta. Det kan låta självklart, men av alla undanskymda i-ett-hörn-längst-bort-av-trädgården-odlingar att döma har många missat detta råd. Det är också bra om solen emellanåt skiner på ditt tilltänkta land.
3. Om du är ute i god tid, kanske ett år i förskott, täck ytan med något. Markduk är brukligt. En gammal presenning fungerar bra, liksom nästan vad som helst som stänger ute solljuset. Växter (även den sort vi ibland kallar ogräs) är helt beroende av solljus. Ett år utan ljus tar kål på de mest envisa grödor, helt utan ogräsrensning.
4. Vi är sällan ute i god tid, men deppar inte för det. Är din valda yta full av höga växter (som du inte vill ha kvar), är det bara att gå loss med lien, gräsklipparen, macheten eller annat föredraget tillhygge. Släpa inte bort något utan låt det ligga. Allt kommer strax multna och på så sätt berika jorden.
5. Täck det hela med kartong eller tidningar. Några lager, för säkerhets skull. Detta stänger ute solljuset och hindrar (de flesta) tidigare etablerade växter att senare dyka upp mitt i ditt land.
6. Vattna.
7. Täck det hela med riklig mängd gödsel. Gödsel kan vara bajs från till exempel djur. Det finns att köpa i säckar, men ofta också att få, till exempel från någon hästgård, glad fårbonde eller annan välvillig boskapshållare. Råder bajsbrist, fungerar vilket organiskt bös som helst bra. Alltså gamla löv, gräsklipp, tång. Har du inget eget så fråga om grannen vill bli av med sitt. Grannar vill ofta det.
8. Täck det hela med organiskt material, som i punkten ovan. Vi brukar använda ensilage från skadade och ibland övergivna gamla balar. Fråga närmsta bonde. Bönder är i allmänhet trevliga.
9. Vattna ordentligt igen.
10. Maka täckmaterialet åt sidan där du vill ha din planta. Gör ett hål genom kartongen och ner i jorden nedanför. Sätt ner din planta där och gotta till det så att den ser ut att ha det bra. Är det inte så mycket lucker jord där du är ännu, kan du spada på ett par tag, så att rötterna har något att leta sig ut i. Lägg täckmaterialet så nära plantan som möjligt, för att störa andra hugade växter.
11. Vattna en gång till, på själva plantan.
12. Ta några steg tillbaka och beundra ditt verk. Njut av känslan av att just ha dragit igång odlingssäsongen.
Varför squash?
Det går att plantera ungefär vad som helst i ett land av denna typ. Vi valde squash. Det har sina fördelar, bland annat eftersom plantorna, när de sätter fart, utvecklar urtidslika jätteblad som effektivt skuggar bort konkurrerande ogräs. Frukterna kommer relativt tidigt och brukar vara så många och med tiden stora att familjens, grannarnas, vännernas och byns squashbehov fylls med råge.
Sorten vi gillar bäst heter Costata romanesco. Den är söt och krispig nog att äta som den är, i sallader, eller tillagad i en mängd olika former. Om man råkar glömma att plocka den i behändig affärsstorlek, kan den växa sig osannolikt stor utan att bli träig och tråkig.
Vi har med tiden byggt upp en större bank med fantastiska squashrecept, som vi tänker dela med oss av senare.
Fördjupning. Läs om du har lust, eller bara hoppa över
Varför gör vi på detta viset?
För att jorden du odlar i ska ge ordentlig skörd, behöver den må bra. För att må bra behöver den ett fungerande mikroliv, i form av bakterier, svampmycel, maskar och mycket annat som vi knappt har en aning om att det finns. En bra grundprincip är därför att i första hand tänka på att det är detta du odlar. Glöm Squash, tomater och gurka för ett ögonblick, och bestäm dig istället för att odla mikroliv. Gör vad du kan för att gynna myllret av liv under jordytan, så kommer det att göra sitt bästa för att dina grönsaker ska växa. Glada mikrober och maskar resulterar i riklig och fin grönsaksskörd, eftersom de håller jorden lucker, näringsrik, vätskehållande, väldränerad och så vidare.
Att gynna mikrolivet är inte svårt. Bäst är att störa så lite som möjligt. Rota inte runt i jorden i onödan och fyll på med organiskt material uppifrån. Maskarna kommer att dra ner allt de gillar i jorden, och tillsammans med övriga småttingar omvandla det hela till nyttig mylla. Att ständigt hålla jorden täckt, kommer dessutom minska avdunstningen av vatten. Täckt jord behöver inte vattnas alls lika ofta som svart, bar jord. Temperaturskillnaderna mellan dag och natt jämnas också ut, vilket växterna uppskattar.
Jord som får ha sitt mikroliv i fred, kommer efterhand att bygga upp ett nätverk av rottrådar och svampmycel, med helt fantastiska egenskaper. Det möjliggör för växter, svampar och bakterier att kommunicera och samarbeta med varandra, flytta näring dit den behövs, skapa egna näringsämnen och en hel massa mer. Det pratas och skrivs plötsligt ganska mycket om jordhälsa, och varför det är så viktigt. Kika gärna runt lite på egen hand!
Anna & Pär
Läs mer om Anna och Pär på vår blogg-presentationssida!
På Pärs Instagram @bestedreng kan du följa hans arbete som ryggsäcksmakare och ta del av hans tankar kring livet i stort.