Vårens vilda mat

Lönnblommor – söta och krispiga

Det är dags att börja äta vårens primörer! Inte odlade ettåringar som färskpotatis, knippmorötter och rädisor, utan allt det vilda och perenna som verkligen kommer först:

Lönnblommor, almfrön, rönnblad, granskott. Ramslök, kirskål, nässlor, löktrav. Strutbräken, getrams, funkia, parkslide. Maskros, ängssyra, rölleka. Ta med dig en flora ut i din trädgård och i naturen, kolla in tipsen på skogsskafferiet.se och läs mer om växterna och om de bör tillagas innan du äter dem på pfaf.org. Låna böckerna “Fleråriga grönsaker” och “Skogsträdgården” på biblioteket och insup ekosystemen runtomkring dig utifrån en samlares perspektiv. Det finns så många smaker att upptäcka! Det kan bli sallader, pesto, bakverk, smoothies, paj, lasagne, wok, soppa – vad du vill använda dessa första näringsrika skott, blad och blommor till är upp till dig. Låt smakerna styra dig i köket, strunta i recepten och testa dig fram.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är IMG_1668-1024x768.jpg
Från vänster till höger: Strutbräken, parkslide, getrams, maskros, ängssyra, ängsbräsma, ramslök.

Låt mig för sakens skull lista ett gäng aspekter kring vad jag anser är förträffligt med udda och vild mat:

  • Lust, glädje och avslappning.
    Det är numera solklart bevisat genom forskning (1) att det visa djuret Homo sapiens (homo = man, sapiens = vis), mår bra av att vara i och/eller se på naturen. Jag upplever det själv varje dag då jag är ute och fridyker, klättrar, vandrar eller gör något annat skoj bland hav, skog och berg, eller när jag arbetar som trädgårdsmästare. Min erfarenhet säger mig att jag bör tillbringa tid i naturen för att bli lugn, balanserad, avslappnad och avstressad. Jag blir ofelbart på bättre humör av att gå ut ur människobyn och in i djungeln. Det är en lättillgänglig medicin för en människa i nöd, och numer går det även bra att få tid i det gröna utskrivet på recept från doktorn eller fysioterapeut tack vare FaR, Fysik aktivitet på Recept. Mycket praktiskt för den som behöver en liten hint och en knuff att ta sig ut. Att passa på att plocka sig lite mat medan en går en promenad eller röjer i trädgården är en mycket tillfredsställande bonus.
  • Det är GOTT!!!
    Jag är glad att jag har fått återupptäcka en smakpalett som är så mycket bredare än vad mataffärernas grönsaksdiskar kan erbjuda. Inte ens mitt eget trädgårdsland smakar lika spännande som alla de udda och vilda växterna. Här kommer syra och beska fram på ett helt annat sätt än i våra vanliga grönsaker, och peppriga, senapsstarka toner ger fina kickar. Dessutom är de flesta smakerna mer koncentrerade, dvs varje litet blad av ramslök är en ekvivalent till fem fjompiga salladslökar. Att blanda till en sallad med 50% vilda växter är en riktig smakhöjare.
    Aldrig i livet att jag tänker sluta äta så här god mat.
Sallad med bl a maskrosblad och -blommor, svartkämpar, lönnblommor, kirskål.
  • Ekonomiskt, privat och globalt.
    Att plocka sådant som växt till sig utan att jag har lagt någon tid på att hjälpa till, det är god privatekonomi det. Istället för att gå in på affären och köpa en påse långväga bladgrönt för 250 kr/kg försöker jag så ofta som möjligt gå ut i naturen och plocka en purfärsk, varierad dito, för då behöver jag inte först lägga tid på att arbeta ihop pengarna.
    Ordet ekonomi stammar från grekiskans oikos, ”hus” och nomos, ”lag”, och betyder sammansatt ”läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet eller brist” (3). Det där att hushålla med resurser, det är jag starkt intresserad av, och jag är därför irriterad på att denna betydelse har gått förlorad i en märklig nutida begreppsförvirring på globalt plan. Ofta hushåller vi inte alls, ofta slösar vi med resurserna även om vi förstått att de är knappa.
    Vad jag (och många andra) förespråkar är att vi långsamt går över till att förstå, nyttja och regenerera de lokala matresurser vi har tillgång till, och att detta nyttjande är baserat på lokala förutsättningar vad gäller klimat, jordmån, nederbörd etc. Vilda växter och fleråriga grönsaker/perenner är en del av lösningen vad gäller en stabil, lokal-global matförsörjning. På detta tema passar det ypperligt att lära sig mer om regenerativt jordbruk och matsäkerhet (4), men det får inte mer utrymme just här.
  • Kunskap är makt.
    Jag är trygg i min vetskap att jag kan trolla fram mat vart än jag går. Jag kan inte alltid bli mätt på det jag hittar, men jag överlever. För varje år som går lär jag mig något nytt om en särskild växt eller snappar upp fler växter att äta. Är jag t ex i havet finns en stor tångbuffé och på stranden växer både bladgrönt och kryddor. Varje sorts landskap har sin egen ätliga flora att bli bekant med, och att ständigt smaka på och skörda av växterna är ett snillrikt sätt att hålla sin kunskap vid liv. Att ge den vidare till fler människor är mig också kärt (5), det var så mitt fd företag Stadssallad uppstod, genom guidade salladsvandringar i Göteborg. Det ledde vidare till fler engagemang, t ex att lära skolbarn om maten i och vid havet.
  • Det är nyttigt.
    Växter som klarar sig själva och har en lång växtsäsong har ofta ett högre innehåll av både vitaminer och mineraler. Detta gäller framför allt de fleråriga växterna, ex funkia, nässla och lind, som med sina etablerade rotsystem har en mycket större tillgång till olika näringsämnen, både via egna finrötter och tack vare ett symbiotiskt förhållande med mykorrhiza (6).

 

Strutbräken, Matteuccia struthiopteris, den enda i Sverige ätliga ormbunken. Skörda de hoprullade skotten när de är ca 10-15 cm långa, skölj och ångkoka dem i 7-10 min. Servera med en klick smör och salt. Mums! (Ormbunkar innehåller små mängder av carcinogena ämnen, i strutbräken är nivåerna dock extremt låga och bryts enkelt ned av värmen vid ångkokningen.)
  • Det är roligt att vara annorlunda
    Jag gillar att göra sånt som andra inte gör, att vara icke-normativ och ifrågasättande. Med den enkla handlingen att plocka och äta udda och vilda växter så kliver jag in i en parallell, bortglömd verklighet bortom storjordbruk och livsmedelskedjor. Där kan jag återupptäcka våra förfäders kunskaper och hitta fler pusselbitar till vem jag egentligen är.

Gott folk, ut och smaka på naturen! Det kanske känns konstigt de första tuggorna men håll i, det här är en resa i smaker och texturer som kommer kunna leda dig till de mest oväntade platser och möten. Lycka till!

Klara

I en vild pesto passar t ex nässlor, kirskål, ramslök, funkia, almfrön… go nuts!

(1). Se bl a forskning från Patrik Grahn, professor vid SLU. https://scholar.google.se/citations?user=MppkpvgAAAAJ&hl=en

(2) Fysisk aktivitet på recept, FaR.
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/Motion-och-traning/FaR—fysisk-aktivitet-pa-recept/

(3) Ekonomi, Wikipedia.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ekonomi

(4) ”Wake Up Before It Is Too Late: Make Agriculture Truly Sustainable Now For Food Security in a Changing Climate”, UNCTAD, 2013.
http://unctad.org/en/publicationslibrary/ditcted2012d3_en.pdf

(5) Det Vilda Göteborg, hemsida och bok.
http://detvildagoteborg.se/tag/stadssallad/
http://www.tukanforlag.se/bok/det-vilda-goteborg/

(6) Skosträdgårdsbloggen, ”Goda skäl till att odla fleråriga växter”.
http://skogsträdgården.stjärnsund.nu/skogstradgard/goda-skal-till-att-odla-flerariga-vaxter-del-1/

No Comments Yet

Leave a Reply

Your email address will not be published.